Life as it should be
Imorse var jag smart och tänkte att jag kan ta cykeln till skolan eftersom att det inte är så värst kallt. Hyfsat pigg och glad vandrar jag trappan ner i källaren för att bli stående där, vart fan är min cykel? Tittar irriterat på klockan, springer upp och gapar efter linus, vart fan är min cykel? Jo, den är kvar borta hos peter sen pappa lånade den! Fan va bright, stolpskott till far man har ibland. Mitt humör rasade drastiskt och jag var nu riktigt sur. Fick ta av mej kläderna och ställa mej och pumpa däcken till mammas cykel. Halleluja! Sedan var det bara att gasa till skolan i en jävla fart eftersom att jag kom iväg 10 minuter senare än planerat. Livet är för härligt.
Som pricken över iet så börjar jag blir riktigt sjuk nu också, har haft lite ont i halsen i två veckor nu men känner på mej att snart smäller det... hatar att vara sjuk. jaja, nu ska jag jobba vidare med ulsen, massa beröm till mej själv fortfarande över min 100 procentiga närvaron, men snart skiter det sig nog.