Det är inte du sschnyggve, det är jag.
Till er som letat med både blindkäpp och ledhund tänkte jag berätta att jag kickat igång en ny bloggisch! Vill inte ta bort den här gamla bettan för den ligger mej lite varmt om hjärtat, men som ni kanske har råkat lägga märke till är den helt övergiven... Nu är det fiapettson.blogg.se som är the shit!
Pusshey
TPL
Det här med uppförsbackar i livet alltså, känner bara att saker och ting någon gång skulle kunna gå min väg? Eller är det kanske för mkt begärt? Jo, de verkar la så
HUA
Jag ser alltid fram emot sommaren, oftast njuter jag om den. Men framför allt blir jag frustrerad, frustrerad över en hel rad saker som jag inte kan påverka. Det värsta med att vara ledig och rastlös är att man inte är ledig eller hemma samtidigt som sina vänner. Jag blir galen
Prima skinka
Btw. Älskar att jag har en läsare varje dag, haha, om inte de är klockrent så vet jag inte vad! Vem är du, din obehagliga jävel? haha, nejmen skämt åsido. Om det är någon av systrarna norberg vill jag bara säga att jag saknar er och era män, ses nått snart? Ja!
Nu ska jag stupa i säng, supertrött efter två dagar i kiosken! Imorn fortsätter de, får se om jag ska jobba där något i helgen också... Glasskiosken vid djurgårdsbron är det som gäller om man vill komma förbi och göra mig sällskap och köpa lite av livets goda :)
Puss&kram
/Pajas
Underbart
Idag ska jag ner till vårdcentralen på ett av mina stambesök, jag trivs med att skänka dem pengar. Det är de jag brinner för och tycker är kul!
ödmjukt
Jag tänker för mycket just nu, konstiga och nya tankar som verkligen förvirrar mig själv. Jag ogillar dom verkligen, känns så obekanta och främmande. Främst därför att jag inte vet hur jag ska hantera dom. Lite som en käftsmäll, kan bara inte besluta mig för om det är bra eller dålig sådan? Följdfrågan blir oundvikligen: Finns det bra käftsmällar? Jo, jag tror tamejtusan de. Hoppas. Läskigt hur insiktsfull man kan vara ibland.
Ödmjukt
Student 31/5
Mäktigt
Besviken
Man slutar aldrig att bli besviken, ingen stor grej och jag borde inte bry mig men jag gör det ändå. Därför känner jag mej helt enkelt jävligt ledsen idag. Människor som inte bryr som om ifall de sårar någon kan dra, jag tar det personligt
25 Skoldagar kvar
25 skoldagar kvar, men just nu drunknar jag i skolarbete! När slutar proven undrar jag! Allt känns så himla avlägset tyvärr... Sitter med kriminologin och vill uppriktigt bara strunta i fanskapet, men den känslan har ju i och för sig funnits runt knuten ett bra tag. Inget nytt med andra ord.
nype
typiskt
Hjulet snurrar men hamstern är död
Körde ett spinningpass samtidigt som jag råglodde på fotbollsmatchen. Linnea tyckte det var oeffektiv träning då jag kom på mig själv med att stanna upp så fort anfallarna närmade sig straffområdet. Men man skulle väll kunna säga att det blev intervallträning, paniktrampade för att komma ikapp det jag sackat efter, lite lätt tävlingsinriktat.
Dagen till ära har jag dessutom invigt altanen här på päronvägen, satt ute i linne och kortbrallor nån timme i eftermiddag och knöla religion. Plus för solen, minus för religionen, helt klart. Bara 29 skoldagar kvar, försöker verkligen att krama ur det sista som går, men jag känner mig som en urvriden tvättsvamp. Hjulet snurrar men hamstern är död
under tiden så går tiden
När jag ändå är inne på djupa saker kan jag ju ta upp en till grej jag irriterar mig över om dagarna. När människor får reda på att mina päron har separerat får jag nästan alltid frågan "men hur är det nu då, de bråkar inte och så?". Det jag undrar är, vad vill folk att jag ska svara på den frågan? Tror dom på allvar att allt är löst bara för att två människor flyttar isär, som att man inte sitter ofrivilligt ihop ändå när man har barn och saker tillsammans trots att man flyttar? Men ändå så blir svaret de mer socialt accepterade, som på alla andra frågor angående hur livet går och hur man mår "jodå, det funkar". Är så trött på allt just idag. Tycker jag väntat jävligt tålamodigt och snällt lite väl länge nu och under tiden så går tiden
Fast
Lite
såhär känns det just nu
Klackarna i TAKET
Dö ensam med 11 katter
-Det känns som att jag fortfarande är inne på resolution-språket...
-Haha, störd för evigt!
-Ja... Jag tänker skylla på martin om jag aldrig blir älskad av en man!!
-Hahahahahahaha, du är sjuk
-Du kommer tvingas stå ut med mig när jag 78 år gammal aldrig varit gift och inte har några barn och vill klaga! Du kanske borde ta det här lite mer seriöst för vem är det egentligen som förlorar i den situationen?
-Ajdå, tar tillbaka allt jag sagt
-Bra. Och sen kan jag ju få paradoxala skuldkänslor gentemot mig själv och mina föräldrar så du får nog ta och se upp!
-Haha, bäst att avsluta vår vänskap när jag har chansen?
-Jag tror det. Så kan jag dö ensam med mina elva katter som kommer tvingas äta på mitt lik för att ingen kommer sakna mig och inse att jag är död. Inte förens grannarna i lägenheten under mig tycker att det börjar lukta konstigt kommer någon att hitta mig och ge mina stackars katter ordentlig mat. Så lämna mig åt det öde som gud menade att jag skulle möta! Eller förlåt... Som martin nu tvingar mig att möta.
-Allt är Martins fel
-Ja... Nånting att säga till honom på studenten!
Har sagt det förut och jag säger det igen, den kvinnan skrämmer mig ibland!
cheesy
Ni behöver inte vara oroliga, mitt babyface är fortfarande lika gölle. Börjar föresten finna mig riktigt ordentligt i mörka håret, tvekade lite för nån vecka sen men nu trivs jag som fisken i vattnet!
pause
Dåvarehelg, gött!
Härligt med lite andrum, trots att veckan varit rätt chill. Eller nej, låt mej göra en omformulering. Den har inte varit chill, jag har bara skjutit upp allt skolarbete tills nästa vecka, och i helgen. Har verkligen bortprioriterat alla inlämningar och prov och istället tränat och sen tränat lite till. Hur kan jag vara så pepp när det gäller träning och så brutalt lat när det gäller skolan? dum fråga, man är väll pepp på allt man trivs med och tycker är roligt här i livet... Hade varit praktiskt om jag varit lika taggad på skolan som övriga livet, tyvärr. Men så är det väll för större delen av sveriges befolkning antar jag. Jo så är det nog.
Undrar också lite spontant vilka det är som håller hoppet uppe om att bloggen ska vakna till liv igen, antar att det är Linnea, djurgårdsjäveln, din stalker;) Jaja, känner mig lite småsugen på att börja dela med mig av mina tankvärda åsikter och dagliga moments igen, så vi får la se! Plötsligt händer det!
Pösa
