fysisk omöjlighet

Var i huddinge idag och lämnade tillbaka skorna :/
mej jag köpte också ett par nya, fick mej att bli lite gladare.
På hemvägen höll jag på att dö av garv, det va en asskön snubbe som vid varje rödlyse gick ur bilen och stod och dansade lite, och sen när lyset slog om igen så hoppade han in och åkte vidare... hahaha skön filur där va ;D

Nu har jag nyss varit ute och joggat med mamma, eller joggat, det är fan fysiskt omöjligt att jogga i hennes låga tempo, helt sjukt sakta, menmen, jag har ju utmanat henne att springa tjejmilen så de är bara att komma igång mamma lilla ;) <3 Ändå ganska stolt över dej att du höll igång hela rudan :)

imorn är det nationella, så.... se you


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0